Vill vara bättre. Bättre på alla sätt en människa kan vara bättre på. Och kan en inte vara bra kan en väl i alla fall få bli bättre på att vara dålig. 

 

Känner mig suddig i kanterna. Som om jag successivt bleknat bort, ungefär som när en minskat opaciteten på lagret i ett bildredigeringsprogram. Kan människor faktiskt försvinna utan att de själva lägger märke till det? Och om en ser, är det inte värre då? Att se någon tyna bort utan att kunna göra något åt det. 

Vill inte vara genomskinlig, färglös och grå. Hellre är jag en tropisk regnskog med grönska och färgskiftande kameleonter. 

 

En del städer är städer en flyr från. Denna stad flyr jag från nästa vecka. Om än så bara för ett par dagar men dagar är bättre än timmar/minuter/sekunder och likaså bättre än ingenting alls. Tänker att kanske kan en paus i vardag som byts ut mot ett decemberstockholm vara precis vad som behövs för att orka fortsätta lite till. Ser fram emot det, väldigt väldigt mycket. Säg hej om ni ser mig också. 

 

Kan förövrigt inte riktigt förstå att det är december imorgon, redan? Fast hej, jag älskar december för allt är juligt och mysigt och smakar saffran och pepparkaka. 

 

Kram